Oskars Födelsedag!!!!!!!
Ja må han leva, ja må han leva, ja må han leva ut i hundrade år, ja visst ska han leva ja visst ska han leva ja visst ska han leva uti hundrade år. Ett fyrfaldigt leve för Oskar som fyllde 26 årt igår! Hurra, hurra, hurra hurraaaaa.
Igår var det Oskars tur att bli firad och drillad som jag är gick jag upp tidigt och gjorde en hejdundrande frukost till min lilla älskling. Mycket uppskattat.
Sen fick Oskar sitt paket och trots att jag hade tagit två olika storlekar på shortsen och på linnebyxorna så passade både utmärkt (hmmm, jag måste nog börja uppskatta mig själv lite mer).
Sen när Oskar gick till jobbet så åkte jag till mamma och vi gjorde klart placeringskorten, alla 75 kort är nu klara och ligger här hemme och sen ska Jossan komma och skriva namnen, hatar min egen stil och Jossan har ju inget liv =) så henne kan man ju alltid fråga.
Sen började mardrömmen. Jag åkte hem och dumpade sakerna och då kan klockan ha varit uppskattningsvis kanske runt 16, sen tillHageby centrum för att handla allt till middagen och lite att dricka. Hem och börja göra iordning och då var nog klockan 16.40. Nu var ju saken så också att maten var till Oskar, Conny och Pierre och själv skulle jag med Jossan, Sadde, Karin och Ulla till Åsa och vi skulle åka 18.15 så då förstår ni mitt tajta tidschema. I alla fall jag började med tårtan (som jag aldrig gjort förut) och skjutsade in den i ugnen och under den halvtimmen så gick jag och plockade så att det skulle vara någorlunda snyggt när dem kom. Sen började jag med minipajerna som de skulle ha till förrätt och nu var nog klockan 17.15. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det är en timme det ska nog gå. Formarna för pajerna skulle stå inne i kylen i en halvtimme och då blev botten till kakan och jag började göra i ordning smeten emellan och det slutade med att jag stod med armarna i kors och högerarmen rörde om i grädden som kokade och vänsterarmen höll i vispen till den andra grädden. Sen ringde Pierre men jag kom knappt ihåg vad han sa så stressad som jag var då. Svetten lackade och klockan hade nu hunnit att bli 17.45 och jag hade inte ens hunnit med att bröja med varmrätten, helvete. Jaha lämna kakan en stund och börja skölja av potatisen och ställa klockan på 10 minuter, nu var det dags att ställa in pajerna som skulle stå inne i ugnen i ca 20 minuter. Tillbaka till kakan. Nu skar jag till kanterna på botten och skulle hälla på smeten, men vadan detta smeten vägrade stelna. Okej lämna det en stund och börja dela fläskfilén och steka på den. Gå tillbaka till smeten och fundera på vad som kan ha gått fel. Det ringer på dörren, faaan, jääävla skit (håll för öronen ni som är under 18 år). Okej ingen panik det var ju bara Pierre, Sadde, Jossan och Karin eller det var ju inte så bara men de klarar jag av att ha omkring mig även när jag är stressad. Klockan har pippit måste stänka va potatisen. Tillbaka till smeten som vägrar stelan, är det något fel på gelatinen eller. Sen kom Oskar och Conny och Oskar kunde ta över lite så jag kunde springa och byta om och vrida ur mina kläder. Klockan var nu ca 18.07 eller nåt. Jag gick tillbaka i köket för att se vad som hände och vi gjorde iordning potatisen med lite olja, purjolök och champinjoner och sen in i ugnen. Smeten vägradefortfarande att stelna och då kom jag på den briljanta idéen att ställa in den i kylskåpet eftersom gelatin behöver kyla för att stelna, sagt och gjort in i kylen bara. Nu var det mesta under kontroll plus att vi behövde inte åka 18.15 till Åsa för hon var själv lite sen. Nu kunde jag äntligen pusta ut och pajerna var klara, köttet var stekt och smeten började äntligen att stelna. Hallelulja! Stackars Jossan suktade så dant så jag trodde nästan att tunga skulle ramla ur munnen på henne. Jag hällde på smeten, som fortfarande var lite rinnig och ställde in i kylen och under tiden smälte jag ner choklad i olja som sedan skulle stelna på lite bakplåtspapper. Och när det hade stelnat så hyvlade jag det och dekorerade på tårta. Nu var klockan typ 18.40 och det var hög tid att åka. Phhhhuuuu.
Hemma hos Åsa höll vi allihopa att nästan dö av avundsjuka, det var som att komma till ett spa med bastu, och ljusa väggar och projektor istället för tv och inglasad uteplats och en till uteplats och pool, det var inte dåligt ska jag säga er.
Sadde lekte poolskötare i hopp om att få flytta i, men Åsa tyckte att han skulle betala 10.000 i månaden i stället så vi får väl se vad som händer =).
Sen fick vi en jätte god pastasallad och till och med Jossan kunde äta och sen satte vi och mös och bara snackade strunt. Mycket trevlig kväll och Ulla visade oss tjejer några småsnuskiga trick som vi kunde skratta gott till.
Så det blev en bra födelsedag för min älskling och jag hade en mycket trevlig kväll också till slut men jag är glad att han bara fyller år en gång om året annars hinner jag bilda magsår innan jag fyllt 30.
Puss och hej.
Igår var det Oskars tur att bli firad och drillad som jag är gick jag upp tidigt och gjorde en hejdundrande frukost till min lilla älskling. Mycket uppskattat.
Sen fick Oskar sitt paket och trots att jag hade tagit två olika storlekar på shortsen och på linnebyxorna så passade både utmärkt (hmmm, jag måste nog börja uppskatta mig själv lite mer).
Sen när Oskar gick till jobbet så åkte jag till mamma och vi gjorde klart placeringskorten, alla 75 kort är nu klara och ligger här hemme och sen ska Jossan komma och skriva namnen, hatar min egen stil och Jossan har ju inget liv =) så henne kan man ju alltid fråga.
Sen började mardrömmen. Jag åkte hem och dumpade sakerna och då kan klockan ha varit uppskattningsvis kanske runt 16, sen tillHageby centrum för att handla allt till middagen och lite att dricka. Hem och börja göra iordning och då var nog klockan 16.40. Nu var ju saken så också att maten var till Oskar, Conny och Pierre och själv skulle jag med Jossan, Sadde, Karin och Ulla till Åsa och vi skulle åka 18.15 så då förstår ni mitt tajta tidschema. I alla fall jag började med tårtan (som jag aldrig gjort förut) och skjutsade in den i ugnen och under den halvtimmen så gick jag och plockade så att det skulle vara någorlunda snyggt när dem kom. Sen började jag med minipajerna som de skulle ha till förrätt och nu var nog klockan 17.15. Jag tänkte i mitt stilla sinne att det är en timme det ska nog gå. Formarna för pajerna skulle stå inne i kylen i en halvtimme och då blev botten till kakan och jag började göra i ordning smeten emellan och det slutade med att jag stod med armarna i kors och högerarmen rörde om i grädden som kokade och vänsterarmen höll i vispen till den andra grädden. Sen ringde Pierre men jag kom knappt ihåg vad han sa så stressad som jag var då. Svetten lackade och klockan hade nu hunnit att bli 17.45 och jag hade inte ens hunnit med att bröja med varmrätten, helvete. Jaha lämna kakan en stund och börja skölja av potatisen och ställa klockan på 10 minuter, nu var det dags att ställa in pajerna som skulle stå inne i ugnen i ca 20 minuter. Tillbaka till kakan. Nu skar jag till kanterna på botten och skulle hälla på smeten, men vadan detta smeten vägrade stelna. Okej lämna det en stund och börja dela fläskfilén och steka på den. Gå tillbaka till smeten och fundera på vad som kan ha gått fel. Det ringer på dörren, faaan, jääävla skit (håll för öronen ni som är under 18 år). Okej ingen panik det var ju bara Pierre, Sadde, Jossan och Karin eller det var ju inte så bara men de klarar jag av att ha omkring mig även när jag är stressad. Klockan har pippit måste stänka va potatisen. Tillbaka till smeten som vägrar stelan, är det något fel på gelatinen eller. Sen kom Oskar och Conny och Oskar kunde ta över lite så jag kunde springa och byta om och vrida ur mina kläder. Klockan var nu ca 18.07 eller nåt. Jag gick tillbaka i köket för att se vad som hände och vi gjorde iordning potatisen med lite olja, purjolök och champinjoner och sen in i ugnen. Smeten vägradefortfarande att stelna och då kom jag på den briljanta idéen att ställa in den i kylskåpet eftersom gelatin behöver kyla för att stelna, sagt och gjort in i kylen bara. Nu var det mesta under kontroll plus att vi behövde inte åka 18.15 till Åsa för hon var själv lite sen. Nu kunde jag äntligen pusta ut och pajerna var klara, köttet var stekt och smeten började äntligen att stelna. Hallelulja! Stackars Jossan suktade så dant så jag trodde nästan att tunga skulle ramla ur munnen på henne. Jag hällde på smeten, som fortfarande var lite rinnig och ställde in i kylen och under tiden smälte jag ner choklad i olja som sedan skulle stelna på lite bakplåtspapper. Och när det hade stelnat så hyvlade jag det och dekorerade på tårta. Nu var klockan typ 18.40 och det var hög tid att åka. Phhhhuuuu.
Hemma hos Åsa höll vi allihopa att nästan dö av avundsjuka, det var som att komma till ett spa med bastu, och ljusa väggar och projektor istället för tv och inglasad uteplats och en till uteplats och pool, det var inte dåligt ska jag säga er.
Sadde lekte poolskötare i hopp om att få flytta i, men Åsa tyckte att han skulle betala 10.000 i månaden i stället så vi får väl se vad som händer =).
Sen fick vi en jätte god pastasallad och till och med Jossan kunde äta och sen satte vi och mös och bara snackade strunt. Mycket trevlig kväll och Ulla visade oss tjejer några småsnuskiga trick som vi kunde skratta gott till.
Så det blev en bra födelsedag för min älskling och jag hade en mycket trevlig kväll också till slut men jag är glad att han bara fyller år en gång om året annars hinner jag bilda magsår innan jag fyllt 30.
Puss och hej.
Kommentarer
Postat av: Oskar
Jag förstår inte varför du var så stressad, maten var ju klar när jag kom hem =)
Älskar dig och tack för en otrolig födelsedag, puss puss!
Postat av: Josefine
haha här är jossan utan liv som skriver en rad till dej.. din lilla gurka där.. haha! gud vilken stress alltså.. dör bara jag läser raderna.. haha..
Trackback